På förmiddagen fick jag en idé... att klippa lugg. Vilket jag sen gjorde. Jag är nöjd, dock är det lite ovant att ha en massa hår i pannan. Men man vänjer ju sig... Senså klippte Birgitta topparna. Så nu är inte mitt hår lika slitet längre! Detta känns bra.
Ikväll får jag äntligen krama om min älskling! 22.26 anländer tåget.
Jag vill tacka de personer som har hjälpt mig /ställt upp för mig under en viss tid i mitt liv. Jag är er alla evigt tacksam! TACK!
Att le mot en annan människa är gratis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar