Funderar över mitt "liv" och det som pågår i mitt huvud. Alla dessa grejer som vill att jag ska göra si och så. Det och det... det har pågått en kamp i mitt huvud lite mer än en månad nu. Hur länge kan jag stå emot den kraften? Det känns som att jag måste släppa taget snart... vem orkar gå omkring och jämt ha en massa destruktiva tankar som vill att jag ska skära mig eller något liknande? Det går ett tag och gå omkring så... inte länge. Nu börjar tiden rinna ut, blir rädd att det snart händer!! Fast det kanske måste hända så att jag kan resa mig upp igen. För så som det är nu, går det inte att resa sig. Jag måste falla sakta innan jag kan ta mig upp igen. Förhoppningsvis tar jag mig upp... annars är jag över. Det kanske är meningen. Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag orkar i alla fall inte gå omkring på detta viset. Något måste göras, vet bara än inte vad. Tiden får utvisa vad som kommer att hända.
Ojdå... nu har jag kanske slängt ur mig för mycket ord, men jag kunde inte låta bli. Jag behövde detta. Sorry för det om du ogillade det. Detta är en del av mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar