torsdag 31 januari 2008

Mormor



























Bara för att jag saknar dig dig alldeles för mycket idag mormor. Jag önskar att du fanns hos mig idag -nu ikväll. Men du finns inte, du finns bara i mitt hjärta idag -nu ikväll. Varför? Jo för att du somnade in... du vilar i himlen och har det så skönt, ingen mer sjukdom. Den hemska sjukdomen som tog ditt liv, en mördare kan man säga. Usch! Det gör ont i hela mig. Varför skulle just du få den hemska sjukdomen -alzheimers, du som var så snäll och glad alltid. Du var snäll och glad in i det sista och det är jag glad över. Men det känns smärtsamt men även skönt att det var jag som var den sista människan du träffade i livet. Jag är glad att jag kom i tid. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, visst jag kommer att skriva till dig många gånger, men det gör jag för att avleda min sorg och saknad efter dig. Jag älskar dig för evigt mormor!

Varje kväll när jag står ute och tittar upp mot himelen så tänker jag automatiskt på dig när jag ser den stjärnfyllda himlen, jag vet inte varför jag gör det -det bara blir så. Jag tänker på hur du har det, om det är någon skillnad att vara död eller att vara levande. Jag vill få ett svar, jag vill att du på något sätt ska svara mig. Jag vet inte alls hur det skulle gå till, men jag funderar mycket över det.

Sen får jag också en tanke, gör du så att livet går framåt för mig eller är det jag som gör hela jobbet? -eller finns du med på ett hörn. Det är något som jag aldrig kommer att få ett svar på.

Jag tänker på dig varje morgon, dag, kväll och natt. Du finns med mig varje dag... jag älskar dig, du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och i mina tankar. //Ditt barnbarn Sanna