Läskig film

The Orphanage är en av de läskigaste filmen jag någonsin har sett! Barnhemmet som den heter på svenska. Snart är det jul, jag vill inte ha jul. Ta bort november och december på året så är jag nöjd. Min älskling är på Ålands-kryssning så jag har lite Sanna-tid. Som behövs med jämna mellanrum. Jag har tänt ljus i hela lägenheten och det är mysigt här nu. Igår införskaffade jag mig denna underbara och fantastiskt fina ljus-lykta (bild höger). Fyra ljus innanför glasen. Det är nog det bästa köpet på länge! Jag har satt ut min ljus-slinga på balkong räcket. Det är dock finare och mysigare utifrån. Nu vet alla vilken balkong som är min... för de som vet var jag bor. Ljuv musik kommer ur mina högtalare. Jag börjar bli lite trött...

Han är helt klart bäst

Igår, 14 november, 2010.
Historien började några dagar innan då jag hittade ett par skor på Din Sko som jag blev alldeles förälskad i. Dock fanns de inte i min storlek i Falun, så dagen efter bestämde jag att jag och Jonas skulle åka till Borlänge och kika om de hade min storlek där. Vi kom till Borlänge, de hade inte min storlek. Men enligt datorn i Borlänge så hade Falun min storlek. Vi åkte därför till Falun och frågade dem. De hade min storlek... men de hittade bara en sko, de sprang omkring i butiken och letade efter den andra skon, till slut hittade de den... men då var det någon som hade lagt undan skorna, jag blev ledsen. Men de sa att de kunde ringa dagen efter ifall personen som hade lagt undan dem inte kom. Lördagen kom... ingen ringde. Jag gav då upp med dessa skor. Söndagen: jag vaknade, drack lite kaffe och försökte vakna till liv. Fars dag, Jonas familj skulle komma på fika och Jonas skulle därför ner på stan och köpa tirsslotter. Jag gjorde mig i ordning under tiden och lyssnade på musik. Jonas kom tillbaka och jag hör något svagt: Heeeeej älskling. Jag går mot ytterdörren och ser då en stor kartong och en Din Sko påse. Då förstår jag... han har varit och köpt skorna till mig, och de fanns tydligen kvar!! Jag skriker av glädje och kramar och pussar på honom. Inte nog med det... jag öppnar kartongen, där i ligger en ros. Jag blev alldeles tårögd. En väldigt fin överraskning på en söndag förmiddag.

JAG HAR HELT KLART VÄRLDENS BÄSTA POJKVÄN SOM JAG ÄLSKAR AV HELA MITT HJÄRTA! <3

Stod i tidningen

Igår var vi och tände ljus på gravar. Bland annat min mormors grav. Det var fint, så många tända ljus.

Min mormor dog 22: a juni 2007, endast 83 år gammal. Hon dog i alzheimers. En väldigt hemsk sjukdom om du frågar mig. Mormor blev sjuk när jag var ungefär 10-12 år om jag minns rätt. Ända sedan dess så har jag vetat att hon en dag kommer att dö, att sjukdomen en dag kommer att göra så att hon slutar andas. Det var hemskt att se hur hon blev sämre och sämre med åren... Jag trodde inte att jag skulle bli så ledsen som jag blev när hon gick bort 22: a juni, 2007. Midsommarafton 2007. Jag grät hela midsommarafton. Och då ljuger jag inte, jag grät hela dagen och in på kvällen. Jag kunde inte sluta gråta, jag var så hemskt ledsen. Min mormor var den snällaste som fanns, jag kan idag inte förstå att hon är borta för evigt. Jag minns... min mamma och Annie var och hälsade på henne på boendet hon bodde på den 20: e juni och jag var dit och hälsade på henne den 21: a juni. Sedan dog hon 22: a juni. Jag har en tanke på att hon kanske väntade på tills jag kom... för personalen sa att hon bara hade somnat in, i lugn och ro. När jag var dit och hälsade på och pratade med henne så fick jag någon känsla av att hon verkligen lyssnade och förstod vad jag sa... för hon kunde ju inte prata på slutet... men då när jag var där så kändes det verkligen som att hon förstod vad jag sa, och att hon minns vem jag var. Hon tittade in i mina ögon och det såg verkligen ut som att hon ville säga mig något... en blick jag aldrig tidigare hade sett från henne. För mig var det en väldigt fin stund. Jag var den sista i hennes familj som hon såg och träffade, det känns stort, vackert och fint. Här är en dikt som jag skrev när mormor hade gått bort:

"Jag visste att tiden var inne
Att du skulle somna in
Men ändå blev jag så ledsen
att tårarna bara rann
Jag kan vilken sekund som helst
fälla tårar utav enorm saknad efter dig
Fast jag vet samtidigt att du har det bättre där du är nu
Inte behöva lida något mer, bara vila
När jag sluter mina ögon kan jag höra
Ditt ljuvliga skratt och se dina ljuvligt bruna ögon
Du var den snällaste som fanns, det fanns ingen som Du
Jag älskar dig för evigt
Älskade Mormor
Vila i Frid"

-Stod i tidningen skriven av Mig.

Min mormor kommer alltid att finnas inom mig. Hon var den bästa som fanns.